• / Om oss
  • / Centerkvinnornas historia

Centerkvinnornas Historia

Vi Centerkvinnor är mycket stolta över vår historia. Vi har bidragit till jämställdhetslagen, Sveriges första jämställdhetsminister, infört JämO, jobbat för rätten till abort, medverkat till att kvinnor ska få prästvigas och arbetat för en allmän förskola.

I över 90 år har Centerkvinnorna kämpat för jämställdhet. Historien tog sin början redan år 1932 då Märta Leijon i ett anförande påtalade behovet av en samlingsrörelse för landsbygdens kvinnor. En kort tid efter Märtas anförande kallade Bondeförbundets distriktsavdelning i Halmstad till möte. Mötet resulterade början på det som idag är Centerkvinnorna, nämligen Falkenbergsortens kvinnliga avdelning av Bondeförbundet. Avdelningen konstituerades 23 juli och hade då redan 400 medlemmar. Under år 1932 och 1933 bildades ett flertal avdelningar under namnet Svenska Landsbygdens Kvinnoförening - men detta var inte utan motstånd. Falkenbergs tidning skrev ”För Bondeförbundets kvinnor bevara oss, milde Herre Gud”, trots det bildades efter detta ett tiotal avdelningar inom bara ett par månader. I juni 1933 hölls den första konstituerade stämman på Hotell Mårtensson i Halmstad med sju distrikt representerade.

Under åren har Centerkvinnorna aktivt gjort skillnad men även påverkat utvecklingen genom remisser, yttrande, uttalanden, uppvaktningar och olika skrivelser. En viktig fråga vid SLKF:s grundande var husmödrars möjligheter till ledighet. För att möjliggöra för husmödrar att ha semester krävdes att någon annan kunde utföra deras arbete. SLKF började organisera semesterveckor för landsbygdskvinnor som var i särskilt stort behov av avlastning. SLKF:s arbete ledde till en motion och utredning i riksdagen, vilken kom fram till att husmorssemester kunde vara ett förebyggande medel mot sjukdomar. Därmed kunde ett visst statligt stöd utgå till semesterhemsverksamhet. Halland var först att starta semesterhemmet Villa Terra. Det sista semesterhemmet avvecklades på 1970-talet.

Under 40-talet var bristen på livsmedel och övriga varor stor. SLKF gick då samman med flera andra organisationer och bildade Aktiv Hushållning. En verksamhet som lever kvar och idag består av Konsumentverket. SLKF var också en drivande kraft vad gäller införandet av barnbidrag och barndaghem, framförallt handlade det om att se till att jordbrukarnas barn hade en säker omsorg. SLKF drev under en tid egna barndaghem i Norrbotten – för att underlätta för jordbruksarbetande föräldrar. Kvinnoprästfrågan var en fråga som följde SLKF under många år. Medgrundaren Märta Leijon ingick i utredningen ”Kvinnans behörighet till kyrkliga ämbeten och tjänster” som tillsattes år 1946. Den 19 mars 1958 beslutade riksdagen att även kvinnor skulle få bli präster. Märta Leijon hade då länge kämpat för detta, och det var hennes förslag som låg till grund för beslutet om kvinnors tillträde till prästämbetet.

Under 60-talet var det Centerkvinnor som formade Centerpartiets familjepolitik och 1964 låg Karin Andersson bakom den familjepolitiska motionen som lades fram i riksdagen. Motionen innehöll krav på vårdnadsbidrag, valfrihet för föräldrarna mellan förvärvsarbete och hemarbete och mellan hemmets och samhällets omsorg om barnen. Direkt genomslag i familjepolitiken blev det dock först i regeringsställning genom en utökning av föräldraförsäkringen. 1979 genomfördes Centerkvinnornas krav på rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar. Centerkvinnorna genom jämställdhetsminister Karin Andersson lotsade år 1980 fram den första jämställdhetslagen och Jämo till beslut i riksdagen. Valåret 1998 lanserades Centerfeminismen och kvinnorna fick en majoritet i partiets riksdagsgrupp. Samma år genomförde Centerkvinnorna en undersökning om fördelningen av småföretagarstödet, vilket visade på att endast 30 % gick till kvinnors företagande. Centerkvinnorna startade då ett sysselsättningsprojekt ”Företag Tillsammans” som resulterade i ett 20-tal arbetstillfällen, samverkansprojekt och starten av landets första kooperativa företagarskola för kvinnor.

I över 90 år har Centerkvinnor i hela landet kämpat för ett jämställt samhälle, ett samhälle där män och kvinnor har lika rättigheter och möjligheter. Idag står vi inför helt andra jämställdhetsutmaningar än vid starten år 1933, men en sak är säker – kampen fortsätter.

Relaterade nyheter